Nu när man är tillbaka i rutinerna efter all ledighet så är det enklare att få till träningen tycker jag.

Förra veckan tränade jag 3 gånger. Även denna veckan är det träning inplanerat 3 dagar. Gillar att se det i kalendern, annars är det enklare att skjuta upp det. Ett annat tips är ett av de enklaste tipsen; packa träningsväskan dagen innan så den står redo i hallen.

Jag tränar ihop med min kontorsgranne som just nu är studieledig men kommer in till jobbet för att träna med mig. Det är absolut toppen att ha någon att träna med. Så mycket hänger på att man får det där sms:et där det står “Kör vi i morgon klockan xx:xx?” Då vill man inte vara den som bangar. Så tack för att du vill träna ihop, Miss S. =)

Vi kör mycket kondition just nu, tidigare har vi haft perioder med styrketräning och senare yoga, men just nu är det löpmaskinerna som lockar mest. Gymmet ligger nere i källaren på jobbet så det är enkelt att glida ner dit efter arbetspasset.

bild 1-1
Senaste passet i torsdags. Vi har en hel del att snacka om så vi brukar köra intervaller med blandad gång och löpning. Kanon!

bild 2-1

 

Idag var maken och jag en sväng till Heron City i Skärholmen. Nya sportstrumpor är inhandlade. Aldrig testat sådana här tåstrumpor innan. Känns lite ovant men jag hoppas de kan hjälpa mot att jag får stora blåsor på tårna när jag tränar. Köpte två olika varianter av märket injinji på XXL. På bilden syns deras Light weight RUN strumpa, 89kr, och senare har jag en vanlig Original variant att testa också, den var lite dyrare, 149kr. Tycker alltid det är svårt med såna här no show strumpor som de på bilden, de har en tendens att halka ner över hälen så hoppas dessa funkar bra. Nästa pass är inplanerat i morgon kl 16:05 så då får vi se!

 

En liten sammanfattning om hur jag började jogga från att aldrig gjort det innan.

Jag började en stor viktresa i april 2010 och tog hjälp av viktväktarna. Det gick absolut bra, jag gick ner 6 kilo på 5 veckor. Inte dåligt alls. Det var bara av att ändra kosten. I ett veckohäfte från viktväktarna så fanns det en vecka ett program, “Lär dig jogga 5 kilometer på 6 veckor”. Detta hoppade jag på. Det var ett klassiskt “from couch to 5 k” program, man sprang 3 gånger i veckan, varvade gång med jogging och ökade joggingen pö om pö. Min bästa supporter, maken, hjälpte till på det vis han gör bäst, med en ljudfil med mina favoritlåtar på med ett trumsolo inmixat när jag skulle gå från gång till löpning och vice versa. Underlättade enormt att slippa hålla reda på minuterna själv. Kunde bara koncentrera mig på att springa. Eller egentligen borde jag kalla det det det egentligen var, lunka.

Jag var verkligen ingen löpare innan. Jag kom inte ihåg att jag någon endaste gång gått ut för att bara springa som motion.

Elin-springer_DSC2873

Maken var även nere och smög på mig och tog bilder när jag kämpade mig runt slingan som jag sprang runt, Trekanten nere vid Liljeholmen.

Jag följde programmet till punkt och pricka och när det sista passet kom, spring 5 km utan att stanna, så pinnade jag på och landade på 42 minuter.

Programmet gjorde att viktminskningen höll i sig och den var rejäl. På totalt 10 veckor hade jag gått ner över 11 kilo.

Det var storyn om hur jag började jogga. Sen har det hållt i sig. Jag springer inte varje vecka. Senaste tiden har det blivit mest på löpband med, trist dock, föredrar att springa ute.

Jag har sprungit på Arlanda.Photo mar 24, 6 54 39 em

Jag har sprungit på vintern.

Photo jan 03, 11 20 32 fm

Jag har sprungit mot den skånska motvinden.

Skärmavbild 2015-01-13 kl. 21.58.31

För den med en smart telefon så finns det appar som kan hjälpa en med from couch to 5k, har säkert funktionen med att något plingar till när man byter mellan gång och löpning. Har inte använt någon själv men sökte på det nyss och fick en massa träffar.

Lycka till med löpningen!

 

Jag satt och kikade på hur jag gått upp och ner i vikt de senaste åren. Tror jag vägde över hundra innan vårt bröllop 2007, gick ner till 90-95 tills bröllopet sommaren 2007. Sen gick jag upp igen och sen har jag sparat lapparna som jag skrivit upp vikten på sen några år tillbaka. Har en utskriven kalender upptejpad på insidan badrumsskåpsdörren. Här ser ni en översikt.

viktdiagram

 

Den stora dippen april-dec 2010 var när jag gick med i Viktväktarna och började träna, först jogga och sen på SATS. Nådde målvikten som jag satt då till december 2010. Kände mig grym! Gillar inte uppåtkurvan sen dess. Man ser hacken neråt som de försök jag gjorde för att få ordning på vikten och träningen igen. Om ett halvår ska den vara nere vid åttio igen.

2015-01-05
95,9kilo.

Det är helt otroligt hur snabbt tiden rinner iväg. Hur kan det ha gått 4 månader sen jag skrev något här? Tiden bara går upp i rök.

Tystnad på en viktblogg är ju aldrig en bra sak. Det har väl inte skett någon superdramatiskt förändring sen då, varken bra eller dålig. Några kilo upp tyvärr. Det har under en lång tid nu bara långsamt långsamt gått uppåt med vikten. Jag vet att denna bloggen är en hjälp för mig att gå ner i vikt när jag väl försöker. Alltså verkligen försöker, inga halvhjärtade försök som håller i i några dagar och sen bara ges upp.

Först tänkte jag radera allt jag skrivit här innan för det är inte så superkul att se att man nådde en bra vikt och kände sig sjukt bra tränad och sen lät vikten öka med 15 kilo igen och tappade träningen helt trots att man lovat sig själv att det aldrig skulle ske. Men samtidigt vill jag så gärna ha dokumentationen kvar, det är ju också jag.

Ser att jag skrev 4 inlägg under hela 2013. Jag mådde så dåligt som jag aldrig mått hösten det året. Och allt hade med jobbet att göra. Nu i efterhand önskar jag att jag sjukskrivit mig men det fanns liksom inte på kartan då. Jag minns nätterna som jag vaknade upp med panikångest och maken tog ut mig på balkongen så att jag skulle få luft, jag minns när en kollega frågade hur jag mådde på spårvagnen på väg till jobbet och jag började gråta bland alla pendlare, jag minns hur jag satt framför min chef och chefen ovanför honom på jobbet och gråtandes bad om att få gå ner i tid för att jag inte orkade mer och de sa att de inte tyckte det var någon bra långsiktig lösning på hur jag mådde. Jag orkade ingenting. Ett under att jag tog mig hem efter jobbet varje dag.

Som tur var blev 2014 bättre.

Men men, strunt i allt det gamla, nu är nu och nu är det bra igen. Det bästa av allt är att jag ska byta jobb. Inom samma företag men med ny chef och ny avdelning, nya arbetsuppgifter och här kommer en av de bästa förändringarna…. inget mer kontorsjobb! Jag ska ut och härja i Stockholm innerstad och sköta om garage. Laga dörrar och portar och allmänt ta hand om garagen. 15 arbetsdagar kvar på mitt nuvarande jobb. Grymt bra! Jag som tidigare hållt mig så långt bort från Stockholms innerstad med bilen ska nu bli bilburen på jobbet och utgår från Regeringsgatan, haha! Ett stenkast från Sergels torg liksom. Det kommer bli bra.

Jag kommer jobba lite andra tider  (mest börja tidigare) som kommer göra det lättare att träna dagtid, något jag saknat med kontorsjobbet. Jag kommer inte sitta framför en dator hela dagen så jag har förhoppningsvis inget emot att tillbringa en stund då och då framför datorn när jag väl kommit hem så att jag kan knåpa ner tankar och ideér här på bloggen.

Sa jag att jag är superglad? =)

are_you_happy

 

Då har jag premiärsprungit Tjejmilen.

Jag tycker att loppet var mycket bra anordnat och jag saknade verkligen ingeting alls. Supersmidigt att lämna in sin väska, behövde inte ens stå i kö, inte heller vid hämtning av väskan. Samma gäller kön till bajamajorna, nästan ingen kö alls. Massor med folk självklart, 33000 tjejer med anhöriga supportrar tar plats. Men ytan var stor och det kändes inte ens trångt.

Har inte sprungit på Djurgården förrut. Konstigt när man bor i stan men jag har ju så nära till Vinterviken och springer oftast där, kan springa långt där längst med vattnet. Klart jag kände igen mig genom hela loppet, har ju promenerat där massor med gånger.

Kan ju egentligen bara jämföra med Midnattsloppet som jag sprungit tre gånger. Båda har för- och nackdelar.

Midnattsloppet

+ mer folk som hejar på längst banan.

+ mer aktiviteter med musik och underhållning längst banan så den känns inte så lång då det hela tiden händer något.

– tiden… man vill ju bara krypa upp i soffan under en filt när starttiden börjar närma sig.

– hela banan på asfalt eller kullersten, hårt för höfter och vrister.

Tjejmilen

+ loppet är dagtid.

+ ostkakan man fick efteråt är godare än energibaren man får på Midnattsloppet.

+ finare miljö

+ till viss del på grusväg.

– endast loggning av ens tid vid två ställen på banan, vid 5km och vid mål. Midnattsloppet har 6 mätpunkter inkl. målgång.

 

Sen får ju Tjejmilen extrapoäng för att jag kunde möta upp en av viktutmaningens andra deltagare. =)

Mitt personliga mål var att springa snabbare än vad jag gjorde i årets Midnattslopp. Det klarade jag. Finns ju ingen anledning att nämna antalet sekunder som jag förbättrade tiden med. Haha!

bild 2

Trötta fötter i bakgrunden men med de bästa sportstrumporna från Gococo. Plus man blir glad av färgen!

Vid ett tillfälle fick jag tekniska problem med Spotify som jag använde för att lyssna på lite peppande musik… Efter att den lagt av några gånger fick jag ringa maken (medan jag sprang förstås…) och säga att han skulle sluta lyssna på musik via Spotify hemma på datorn och efter det så försvann det problemet. =)

Så glad att jag hoppade på detta tillfälle att springa loppet. Jag hade aldrig gjort det om det inte vore för viktutmaningen. Perfekt!

 

 

I morgon finns inte riktigt tiden till ett pass efter jobbet så jag måste få till det innan. Direkt efter jobbet ska jag förbi Danicahallen för att hämta ut nummerlappen till Tjejmilen som jag bara råkade anmäla mig till häromkvällen. Det var inne på den livliga gruppen för Stephs viktutmaning på Facebook som någon undrade vad vi skulle göra 6 september med en bild på hennes startbevis till loppet. David var där för några år sen och fotograferade bara på kul och har nämnt några gånger sen dess att jag borde springa det loppet då det verkade så trevligt. Jag kikade in på Tjejmilens hemsida och såg att det var 2 timmar kvar på anmälningstiden och vips så hade jag en startplats. Aldrig att det hade hänt utan utmaningen! Skoj! Planen är att hinna hälsa på en av de andra deltagarna i utmaningen där innan loppet. Blir kul!

Vet att det är lyx att ha ett gym i bostadsrättsföreningen. Vi betalar 1000kr per år per hushåll och det är riktigt fräscht där. Bra maskiner och fria vikter. Konditionsmässigt finns löpband, crosstrainer cyklar och roddmaskin. Benpress, benspark, benböj, chins i assist är några av maskinerna som finns där. Brukar vara lite väl busy om man går dit efter jobbet dock. Saknar när jag kunde gå dit mitt på dagen på vardagarna när jag jobbade skift. Har dock aldrig träffat på något där vid 06 så jag har hela gymmet för mig själv då, skönt!

Planen är att gå dit tills det öppnar vid 06. Jag har blivit en riktigt snoozer senaste tiden så jag tänkte lura mig själv och skriva om det här så man känner pressen och pallrar sig iväg. Borde lätt hinna med ett 45 minuterspass innan jag måste hemåt igen.

IMG_4926

Kanske ska lägga mig i sängen och försöka planera passet redan nu så spar jag in ytterligare tid i morgon. Vem vet, kanske jag somnar innan midnatt med. =)

 

Mitt säkraste tips för hur jag kommer iväg att träna är att förbereda allt innan.

Igår kväll tänkte jag tanken att det det borde passa att jag springer hem från jobbet idag. Men det är alltid lite meckigt med hur man ska göra med plånbok, passerkort till jobbet, SL kort osv. Hade jag tänkt att det där fixar jag i morgonbitti så hade allt runnit ut i sanden redan innan det startat.

Så jag packar alltid ihop mina träningskläder dagen innan och riggar allt som kan tänkas behövas. Armbandshållare till telefon, hörlurar, skor, kläder mm.

Då misslyckas jag nästintill aldrig.

Bilden är på mina kläder som jag har på jobbet idag innan löpturen. Även dem lägger jag alltid fram kvällen innan. Så slipper jag tänka på det på morgonen. En kvarleva från när jag gick upp 3:45 på mitt förra jobb men det är så skönt att bara gå fram till soffan och börja klä på sig i stället för att stöka runt i sovrummet där maken alltid ligger kvar och snusar.

Var ute och sprang idag. Klassiska rundan via Aspudden och Vinterviken. 5km.

Taggad innan turen.

Som vanligt så tänkte jag när jag startade att jag skulle springa så långt som jag orkade innan jag behövde gå, satsade på 2km. När jag var vid 2km så tänkte jag att jag borde klara 2,5km. Hälften. Det lät bra. Det är en ganska flack runda och vid första lilla backen så klarade jag även den.

Vid 2,5km tänkte jag att det kunde finnas ork till 3km.

Vid 3km så började jag få upp vittringen på att jag faktiskt borde klara att springa hela rundan utan att behöva gå någon gång alls.

Och så blev det. 5km avklarade. Missade även regnet under rundan men lagom tills jag skulle upp för backen hem så kom det en skur men den var mest uppskattad då den svalkade skönt.

Runkeeper

Känns skönt att jag klarar 5km fortfarande. Och om ni tittar på kartan så avslutade jag inte min runda genom att kasta mig i sjön Trekanten utan det är kartan som är lite skum. =) Tipsar om appen Runkeeper för att hålla koll på rundorna. Eller har ni någon annan som ni tycker är bättre så hojta till!

Om någon sitter där nu och tänker “jag vill också kunna springa 5km” så gick jag från att inte springa alls till att klara det via ett träningsprogram. De finns i många olika varianter. Den jag hittade var från Viktväktarna som jag höll på med då, man varvade gång med jogging i olika intervaller, tre pass i veckan under 6 veckor. Och när sista passet var så kunde jag springa i 5km utan att stanna. Inte fort men utan att stanna och behöva gå. Googla “from couch to 5km” så hittar ni massor med program. Det finns appar att köpa med nu ser jag. Min bästa supporter, aka maken David, gjorde dock en musikfil till mig med musik i bra tempo med ett trumsolo där jag skulle byta mellan att gå och jogga. Så jag slapp kolla på klockan hela tiden. Det var grymt!

Nöjd efter rundan.

Nöjd efter rundan.

Ett försök att skaka liv i denna bloggen igen.

Man märker verkligen att jag tappat det de senaste två åren med totalt 22 inlägg under den tiden. Jag sitter ju 100 procent klistrad vid en dataskärm när jag jobbar sen jag bytte jobb för två år sen så att sätta sig framför en när jag kommer hem känns galet.

Motivationen till att träna ligger och pyr någonstans i mig men jag hittar liksom inte gnistan. Chattade lite med Mysmasken här i veckan och hon kände lite samma sak, då jag känner henne och hur hon går igång på att tävla så föreslog jag att hon hittade på någon slags utmaning som sträckte sig under max 10 veckor, typ km-utmaning, viktminskningsutmaning. Ja vad som helst som hon kunde hitta på så skulle jag vara PÅ.

Haha! Morgonen efter så fanns utmaningen publicerad på hennes hemsida. Skoj!!! Bara köra så det ryker. Om någon vecka kommer min träningspartner hem efter semestern och vi har redan bokat in att vi ska köra då. Vi brukar köra styrka och yoga i gymmet på jobbet samt gå hem därifrån någon gång i veckan. Blir kanon!

Kika in på Mysmaskens blogg om ni är sugna på att haka på. Om det fortfarande finns några besökare som hittar hit vill säga. =)

Hej förresten, till er som fortfarande hittar hit!