Efter två snygga minus-veckor över jul och nyår så fick jag starta med ett plus idag. +0,6kg.

Känns självklart urtrist och lägg sen till att i torsdags på jobbet så sa ryggen ifrån och jag fick ont i ländryggen. Ont som inte gått över ännu. Ska försöka stretcha ryggen nu och om det inte går över så blir det ett besök till naprapaten. Vet inte vad som hänt men det gör ont när jag står och går. Inte när jag sitter. Förra veckan var galen på jobbet så jag satt nog och spände mig mest hela tiden. Vet att jag var dålig på att komma ihåg att stå upp vid skrivbordet då. Bättring denna vecka.

Annars veckan som varit så har jag hunnit med att bli faster för tredje gången samt fira Davids födelsedag, på samma dag dessutom! Igår tog jag tåget norrut för att hälsa på den lilla parveln. Att människor är så små i början.

Davids present var ett resaurangbesök samt en teaterföreställning. Lite trist att ge själva presenten, speciellt när jag inte köpt dem ännu för att avvakta att hitta en dag som passade oss båda. S jag letade fram pysselådran och gjorde en tecknad serie. =)

Jag har inga bra teorier om varför det blev som det blev men statistiken talar lite för sig själv. Funbeat är bra till mycket, man får det liksom skrivet i svart på vitt framför ögonen på en.

105 dagar med träning mellan 120101-120630.
26 dagar med träning mellan 120701-121231.

Japp. Det ihop med noll intresse av att hålla nere kalorierna i det jag stoppade i mig gjorde att vågen visade uppåt igen. Lägg sen till att jag bytte från ett hyfsat rörligt jobb till ett 100% stillasittande jobb.

Jag till och med satte skygglapparna på när jag passerade vikten där jag sagt att om jag passerar den så blir det tillbaka till Viktväktarna. Lägg några kilon på det och där började det kännas jobbigt. När vågen en dag visade 90 kilo igen så tog det till och med några dagar att registrera det i min lilla reptilhjärna.

Så nu är jag sen mellandagarna medlem i viktväktarna igen för att få bukt på allt elände som slinker ner mellan målen mat. 2013 har startat med en veckas förkylning så motionen har jag inte kunnat göra så mycket åt ännu. Förkylningen sitter fortfarande i lite men i morgon väntar i alla fall jobbet, var hemma förra veckan. Men vågen visar i alla fall neråt.

På’t igen som man brukar säga.

För att få lite extra pepp så anmälde jag mig till årets Rivstart. Cornelia håller i den som vanligt. Bra peppning i FB gruppen gör det lite lättare att hänga med. =) 5 kilo lättare efter dessa 8 veckor är målet.

Testade en ny vattensmak häromdagen. Försöker att bli bättre på att dricka vatten under dagarna på jobbet men om man inte har det tillgängligt så blir det verkligen inte av.

Testade Loka Vintersmak med smak av äpple och kanel. Inget som föll i smaken alls faktiskt. Smakade skumt. Tycker de flesta av LOKAs smaker är skumma när jag tänker efter.

På jobbet har jag en flaska som jag fyller med bubbelvatten ur en automat varje morgon när jag kommer. En bra dag så kanske jag dricker 1 flaska, 0,5 liter. En dålig dag har jag knappt rört den. De dagarna känns huvudet tungt när man går hem.

Har ni några tips på hur man ska få i sig mer vatten? Ställa mobilen på att vibrera till varje timme så man kommer ihåg det?

Har haft en lugn kväll hemma efter en riktigt tung vecka. Både David och jag har varit helt förstörda. Inget som en god natts sömn inte kan råda bot på hoppas vi.

Hej helgen, jag är redo för dig.

Rom byggdes inte på en dag, visst var det så?! En kollega hade fyllt 60 och skulle firas på jobbet. Jag hann inte ens blinka innan jag ätit en macroon(?), en bit snoddas och en Noblesse. Hann inte ens tänka efter. Jaja. Nya tag.

Hade i alla fall gått en lunchpromenad under lunchen och hållit mig borta från kakburkarna i övrigt. Fruktskålen är min kompis. Måste bli bättre på att dricka vatten också. Fyller halvlitersflaskan varje morgon. Har jag tur har jag druckit 1/4 när jag går hem…

Apropå något helt annat. Går en kalligrafikurs och idag var det himla skoj. Fick testa att skriva med lite olika färger. Passar bra att öva inför kommande julkort. Tänk att det är november snart. I helgen ställer vi om klockorna och sen är det ju praktiskt taget dags att handla gran. =)

Jag ligger just nu i soffan och undrar vart september tog vägen. Min utmaning om att testa alla de nya passen på SATS gick inte alls bra. Fick till det så jag testade två av passen i all fall. Hade de andra varianterna inbokade vid några tillfällen men livet kom emellan några av gångerna och ibland var jag bara för lat… Jag har helt tappat suget för att träna. Så jobbigt att skriva och ännu jobbigare att känna. Vikten har således gått upp lite men värre är den degiga känslan i kroppen. När jag tänker på min kropp i maj/juni och jämför med nu så blir jag bara ledsen. Vad snabbt det går. Jag inser i alla fall att jag aldrig kommer kunna slappna av med att kontrollera vad jag äter eller att röra på mig. Då känns det ännu värre. Att för att hålla vikten i schack så kommer jag behöva känna som om jag är på diet för alltid.

Det känns lite extra motigt nu för att jag är förkyld. Huvudet känns tungt och febern ligger och lurar. Dagarna går i ett och helgerna går alldeles för fort.

Detta har blivit en urusel blogg. Jag har inte den minsta lust att skriva i den heller. Har inte ens haft dåligt samvete för att det är så långt mellan inläggen. Har man det så vill man ju i alla fall skriva. Så jag hoppas jag snart hamnar på banan igen. Att jag känner lusten komma tillbaka. Den finns ju där inom mig, krigaren, det gäller bara att väcka den till liv igen.

Pepp till er allihop som fortfarande kikar in.

Idag var det dags för nästa nyhet för mig. På väg hem från jobbet så åkte jag förbi min hemstation, passerade Midsommarkransen och hoppade av vid Telefonplan.

Kom in i receptionen och blev glad direkt när min favoritinstruktör kom gående och kände igen mig från Liljeholmen. Har ni möjlighet att träna med Elin Atlebond, tveka inte! Jag tycker hon är grym, ser så himla snyggt vältränad och stark ut också.

Blev aningen förvirrad och undrade om det fanns fler träningssalar när hon plockade fram stepbräda, matta och skivstång längst fram. Gick fram och pratade med henne och undrade om jag var på rätt ställe, såg onekligen ut som ett bodypump-pass enligt mig. Men jag hade bara blandat ihop denna klass med ett vanligt Step pass. Hade inte kollat alls innan vad jag skulle på. =)

Hon utlovade ett grymt svettigt pass och även om jag inte hängde med 100% för att allt var så nytt, nya steg och hopp och övningar, så rann svetten om mig rakt igenom hela passet.

Ett roligt pass, helt klart något jag kan gå på igen. Gillade det skarpt. Får spana vart hon har dem klasserna vanligtvis, då hon bara körde extra i Telefonplan. Har för mig hon sa Globen.

Gick därifrån nöjd och glad och bestämde mig för att promenera hem. Tog inte lång tid alls och då tog jag ändå en omväg genom Aspudden.

Jag hade ju tidigare en liten utmaning att testa alla olika pass på SATS Liljeholmen. I och med att min arbetsgivare nu har ett avtal med SATS med lite rabatt så passade jag på att uppgradera mitt medlemskap till ett sånt så jag kan träna på alla SATS i Stockholmsregionen och då helt plötsligt finns det ju en hel del nya pass att testa.

Aerobic
Aqua
AquaCircuit
AquaPower
AshtangaYoga
CyclingPulse 45
DanceStep
HotMojo
Jazz
Kinesis
Pilates
PilatesBall
Piloxing
SatsBaby
SatsCorePulse
SatsPowerStep
Step
StreetDance
Yogalates

Lägger en lista i marginalen där jag uppdaterar vilka jag testat. =)

Vissa ser jag fram emot lite extra, HotMojo och SatsCorePulse hör till dem. SteetDance och Step blir mer av en utmaning. =)

SatsCorePulse har jag ett pass inbokat i morgon, ligger som nummer 1 i kö så det är praktiskt taget garanterat att jag kommer med. Då får jag även testa ett nytt center, Marievik, ligger ju också väldigt nära där jag bor.

Veckan har bara svischat förbi och jag kan inte fatta hur snabbt dagarna gått. Jag har helt lugnat ner mig på nya jobbet, känns inte alls jobbigt längre. Skönt. Tycker det är roligt att få göra något annat men samtidigt är det ganska jobbigt att sitta inne hela dagarna, van att kunna vara ute mer. Timmarna flyger dock förbi så jag hinner inte ens med att äta mellanmål, vips är det dags för lunch och samma på eftermiddagarna. Jag hinner bara tänka mellanmål men då är det redan dags att gå hem. =)

Veckans träning var OK, tre styrkepass och en timmes badminton. Armpasset igår känns ordentligt i armarna idag, triceps allra mest. Jag var lite hårdare mot mig själv igår och satte timern mellan seten så att jag inte skulle vila så länge. Tror inte jag vilar överdrivet mycket men ibland vandrar tankarna iväg och då blir det lite extra som jag ska försöka kapa ner hädanefter. Mer effektiv är målet.

Min arbetsgivare har skrivit avtal med SATS och i samma veva så har SATS ändrat uppläggen på deras kort så slutändan blev det bara några kronor dyrare i månaden att skaffa kortet som gäller i hela Stockholm så nu ska här testas gym. =) Startar i morgon med att gå direkt till SATS Arlanda efter jobbet. Där finns inga pass utan bara ett gymmet fria vikter och maskiner. Har inte varit där så det ska bli spännande.

Maten har spårat ur ganska ordentligt denna veckan. Frukost och lunch har gått bra men middagarna har varit de som inte gått enligt planen. Både jag och David har en massa som händer nu och vi orkar/hinner inte riktigt engagera oss och då blir det att vi faller tillbaka lite i ris- och pastamåltider.

Denna veckan ska jag styra upp middagarna igen.

Pepp till alla som läser!

Dagarna bara rullar på. Jobbat kväll och då blir det lätt att hela dagen bara svischar förbi. Äter frukost hemma, kilar ner till gymmet, styrketränar, åker direkt därifrån till jobbet, kastar i mig lunch innan jag börjar, 10-10,5 timmes arbetsdag och sen hem lagom till midnatt. Sova. Planering krävs för att allt ska klaffa med matlådor och mellanmål men det har jag vant mig vid nu. Kollegorna på jobbet har dock inte vant sig och varje gång jag kommer med typ 8 små lådor och lassar in i kylskåpet så undrar de om jag verkligen ska äta allt det där bara idag? Eller om jag ska flytta in? Roligt första gången men nu kan de väl bara sluta och bry sig mer om vad de stoppar i sig än vad jag stoppar i mig?

Härlig tid nu när man kan kila ner till gymmet i capribyxorna direkt, inga överdragsbyxor behövs. =) Jag gillar det!

Här är också mina nya eccoskor. Jag blev lite illa tvungen att hitta några skor i början av veckan då mina som jag hade innan helt enkelt gav upp helt och hållet. Det var inte en dag för tidigt utan snarare ett år för sent. Hade börjat känna att sulan inte gav mycket stöd och knäna blev lite upprörda om jag gick långt. Men nu har jag dessa. Inte helt nöjd, alltså skorna är sköna men jag har haft nästan exakt likadana i två omgånger innan skorna som nu gick sönder så det känns liksom inte så nytt. Jaja, snart är det sommar och då ska jag skaffa några lite mer nätta skor. =)

Superset med upprät rodd 20 kilo och axelpress 5 kilo.

Bortse från att jag ser skrämd ut i ansiktet, gör alltid något konstigt med ögonen när jag tar kort på mig själv. =)

Ibland får jag syn på denna smalisen i spegeln på gymmet och känner mig nöjd. Sen några timmar senare så sitter jag där och tycker jag är tjock och känner mig pluffsig. Önskar det fanns en knapp i hjärnan som man kunde trycka på och liksom reboota hjärnan att glömma hur man såg ut för några år sen och faktiskt vara nöjd med hur långt man kommit. Även om man vill längre. Men liksom en reset knapp – “så här ser jag ut nu. Det är bra.” Utan att hela tiden tro att jag ser ut som jag gjorde för några år sen. Hjärnan är en knepig apparat.

Nu är det i alla fall äntligen helg. två hela dagar som ska tillbringas med bästa maken. Solen skiner himlen är blå. Underbar! Nästa helg är jag ledig med och då ser vädret ut att bli riktigt grymt, kan bli premiär på Ågestabadet då. Hoppas.

Trevlig lördag på er!

Jag fick en kommentar idag som fick mig att fundera lite.

Vad är annorlunda nu mot förra gången jag gick ner i vikt? Vad gör jag denna gången som är annorlunda mot förra gången? Hur går jag ner på “egen hand” jämfört med VV?

Har klurat hela kvällen på detta. Jag tror inte man lyckas i längden när man försöker gå ner i vikt till ett visst tillfälle. Tills man fyller 30 eller 40, tills festen man ska gå på i sommar, tills resan om några månader eller som i mitt fall, till mitt bröllop. Man kanske hittar motivation till att gå ner till just det tillfället men klarar man av att hålla vikten sen? Målet är ju uppfyllt. Man gick ner i vikt till festen eller bröllopet. Så blev det lite för mig då. Jag ville gå ner i vikt tills bröllopet och efter bröllopet så gick jag sakta men säkert upp kilona igen.

Denna gången satt jag här vid skrivbordet jag sitter vid nu och bara kände att nu är botten nådd, nu vill jag inte se ut så här längre. Jag vägde 105,4 kilo, jag tyckte inte om min kropp, jag orkade ingenting, jag tyckte inte jag var särskilt vacker, jag avskydde att alltid känna mig som störst i alla sammanhang, att behöva köpa kläder på avdelningarna för stora, jag tyckte inte om att köpa kläder överhuvudtaget och jag hatade att jag nötte ut byxorna på det där stället mellan låren.  Det fanns bara anledningar till att förändra och inga anledningar att fortsätta som jag höll på då. Jag ville göra det för min skull. Punkt. För att må bättre. För att orka. För att få känna mig smal och vacker.

Viktväktarna hade funkat en gång förut så jag valde det. Och blev medlem där mitt i natten.

Jag var rädd när jag denna gången närmade mig 90. Tänk om jag inte skulle klara det förbi? Tänk om jag stannar här igen? Veckan när jag närmade mig 90-gränsen så gick jag ner 1,9 kilo. Tror det var ren och skär rädsla för att inte lyckas ta mig över. =)

Sen var det ju liksom obruten mark jag gick mig in på. Så lite hade jag inte vägt som vuxen. Att jag började jogga hjälpte till massor. Jag hade liksom aldrig tränat regelbundet. Visst jag hade ett kort på F&S när jag bodde i Uppsala men hur ofta gick jag dit? Att jag skaffade ett kort på SATS var en stor grej. Att jag valde att lyxa till det med en PT var enormt. Att jag hade turen att få en grym PT, det var ju liksom bara för mycket. Hon har hjälpt mig massor. Dels att inse vart jag vill komma med min träning. Dels att inse att VV troligtvis inte skulle hjälpa mig på vägen dit jag ville komma. Att den vegetariska kosten är svårkombinerad med viktminskning ihop med muskelbygge.

Viktväktarna hjälpte mig massor. Jag gick ner 25 kilo med dem. Det gick fort och det var det jag ville. Det gick lite väl fort då min kropp protesterade och jag tappade en massa hår men med hjälp av vitaminer och mineraler så slutade jag tappa håret som tur var. Var läskigt varje gång jag skulle duscha… Jag tappade väldigt mycket fett…. och väldigt mycket muskler. Jag önskar jag hade tränat på ett annat vis då i början men gjort är gjort och här är jag nu.

Det är med hjälp av den här grymma PTn, som för övrigt fyller år idag, HIPP HIPP HURRA!, som jag klarat detta nu. Hon har gett mig en plan att följa och jag följer den till punkt och pricka. Nästintill i alla fall. =) Har trillat dit några gånger men man lär sig av sina misstag och man gör bara ett misstag en gång, nästa gång är det ett medvetet val. En riktig klyscha som jag läst någonstans men som är så sant att det är skrämmande.

Så det är skillnaden mellan då och nu. Nu väljer jag att göra detta för min skull, för att jag är värd detta. Jag prioriterar mig själv, offrar lite annat och det är det värt. Det är värt det varje dag.

Hoppas det svarade på din fråga! =)