Har ställt mobilen på att ringa strax innan sex i morgon bitti. För att vara på vår BRFs gym till 06:00 när det låses upp. Skriver det här för att inte snooza bort den tiden. Så man har lite press. Vet ju hur skönt det är efteråt. =) Har blivit mer morgontrött sen jag börjat jobbat från klockan 8. Tidigare när jag gick upp 04:15 så var det enklare. Nu är jag en riktig tröttmössa om mornarna.
Fick ett mail ifrån GOCOCO om att de har fraktfritt till och med söndag. De har mycket sköna strumpor, jag har flera par av både Technical Cushion och Light sport och även något par Compression finns i lådorna. Skaver aldrig och lindrar trampdynorna om man tex som jag ger sig på att springa Midnattsloppet med endast ett fåtal kilometer i kroppen sen förra årets lopp, som jag gjorde i höstas.
Ett tips till Alla hjärtans dag present kanske?
Semesterns första dag 2013 fick jag med maken på en springtur i Blekinges skogar.
Efter 5 kilometer där jag vann mot den skånska motvinden, sommaren 2013.
Välmatchad vid besök på F&S i Uppsala, mars 2012.
Funbeat är ett bra verktyg att hålla reda på sin träning och sina kilometrar. Det ger en svart på vitt hur mycket man tränat. Kikade på statistiken från 2013 och den ser ut som följer.
3406 minuter träning totalt registrerat.
55 kilometer löpning.
Jag skrev i början av 2013 om hur mycket jag sprungit 2012 och lovade att 2013 skulle bli bättre. Det blev det inte. Jag har tränat ungefär hälften så mycket i tid som jag tränade under åren 2012 och 2011. Till och med tränat mindre på ett år än vad jag registrerade på de fem månader som jag registrerat träning i Funbeat under 2010. Inte bra. Som sagt, den ger en svart på vitt hur man skött sig.
Men 55 kilometer sprungna och 55 kronor har donerats till insamlingen 1kr/km.
Läs mer om insamlingen på Cancerfondens sida eller på www.1krkm.se
Efter två snygga minus-veckor över jul och nyår så fick jag starta med ett plus idag. +0,6kg.
Känns självklart urtrist och lägg sen till att i torsdags på jobbet så sa ryggen ifrån och jag fick ont i ländryggen. Ont som inte gått över ännu. Ska försöka stretcha ryggen nu och om det inte går över så blir det ett besök till naprapaten. Vet inte vad som hänt men det gör ont när jag står och går. Inte när jag sitter. Förra veckan var galen på jobbet så jag satt nog och spände mig mest hela tiden. Vet att jag var dålig på att komma ihåg att stå upp vid skrivbordet då. Bättring denna vecka.
Annars veckan som varit så har jag hunnit med att bli faster för tredje gången samt fira Davids födelsedag, på samma dag dessutom! Igår tog jag tåget norrut för att hälsa på den lilla parveln. Att människor är så små i början.
Davids present var ett resaurangbesök samt en teaterföreställning. Lite trist att ge själva presenten, speciellt när jag inte köpt dem ännu för att avvakta att hitta en dag som passade oss båda. S jag letade fram pysselådran och gjorde en tecknad serie. =)
2012 blev inte riktigt det löparåret som jag hade tänkt.
70km och därmed 70kr hade jag skrapat ihop tom april. Satt nyss och kikade på statistiken i Funbeat och resten av årets löpning stannade vid 80km. Uruselt rent löparmässigt men ett litet klirr gör det kanske ändå. Så ytterligare 80kr sätt in på Cancerfondens sida.
2013 ska ge ett större klirr! Banne mig!!
För ett tag sen fick jag en kommentar på bloggen om att jag kunde hojta till om jag ville träffas och träna något pass ihop. När jag någon dag senare låg i soffan och tänkte hur jobbigt det är att komma igång med träningen efter att man haft ett uppehåll så skickade jag iväg ett mail om en träningsdate. Några mail fram och tillbaka och sen var ett pass bokat.
Hade nämnt det för några kollegor, att jag skulle på en blind date på gymmet. De skrattade och undrade hur vi skulle känna igen varandra. Om jag skulle ha en nejlika i handen och allt vad de sa. Så när jag fick ett mail av typen “Snart ses vi!” Så svarade jag vad jag skulle ha på mig. Svarta halvlånga tights, svart linne och håret i en tofs eller knut. Nämnde det för kollegan som skrattade ännu mer och sa “hur många passar inte in på den beskrivningen på gymmet?!” Haha! Helt rätt. Borde ju haft något leopardmönstrat linne kanske.
Tack Malin inne på justdo.se för att du skrev kommentaren om en träningsdate, utan den hade jag med 100% sannolikhet bokat av passet och åkt raka vägen hem till soffan idag.
Är det den jobbigaste dagen? Nej, jag tycker inte det. Då känner man sig taggad och redo för ett nytt liv. Troligtvis har något hänt som får en att inse att nu är det dags. Dags att ta tag i det. För mig var det att ställa mig på vågen och verkligen titta på siffrorna. Att inte bara glömma bort dem på en gång. Utan verkligen titta på dem och inse att nu har det gått för långt.
Så jag hoppade över alla kakburkar på jobbet och det är många… Tog en frukt i stället. På lunchen åt jag lite snabbare än vanligt och valde att inte vänta på de andra som brukar gå på promenad och gav mig av själv i stället. Hann med 30 min rask promenad, inte i solsken men i uppehåll och hyfsat lätta ljusa moln i alla fall.
På väg hem kikade jag lite efter nya tröjor och inser att mina nya kilon inte gjorde mig gladare i att handla kläder, något jag avskyr i vanliga fall också men kilona gjorde det ännu värre.
När jag väl var hemma så gällde det att inte tänka så mycket utan direkt sätta på sig löparkläderna och bege sig ut. Trots kyla och mörker. Och det gick. Utan allt för stora krav satte jag av och kom hem 25 min senare med 2,7km passerade under fötterna. Sprang 2 km totalt kanske. I min vanliga lunk utan att känna att jag behövde stanna.
Det tog emot och kändes tungt att ta sig ut. Men som alltid kändes det bra efter. Har någon nånsin ångrat ett träningspass?
Dag ett. Check.
Idag testade jag återigen en utav de nya passen på SATS, Grit Strenght. Testade även ett nytt gym, Regeringsgatan. Allt är så himla lika på alla SATS gym så man känner sig som hemma direkt. Men detta ställe kändes lite slitet. Omklädesrummet kändes slitet. Viktredskapen i salen kändes slitna. Vid flera tillfällen under passet så hörde jag hur vikter lossnade från stängerna för att de där stoppen var så slitna att de inte höll kvar viktplattorna på stängerna. En gång såg jag en kille tappa en 5 eller 10 kilosvikt från stången när han hade den på axlarna. Glad jag inte stod nära honom. Golvet ute i gymmet var också slitet, lite överallt hade parketten glidit isär och det var små hål här och där. Samtidigt var halva gymmet avstängt med byggplast då de håller på att bygga en som crossfithörna.
Tillbaka till passet. De här Gritpassen är tänkta att vara korta och intensiva. Man övar spänst och uthållighet ihop med styrka. Snabbt kommer man upp i puls och där stannar man hela passet, dvs 30 min. Korta vilopauser mellan varje set.
Idag testade jag Grit strenght och jag gillade inte det riktigt. Det första instruktören säger är att man verkligen ska lasta på massor med vikt. Om man inte orkar alla repetitioner i seten så är set ok, då har man kört till failure, tills man verkligen inte orkar längre. Det, att man ska köra så tungt, ihop med att passen är ganska hetsiga, känns lite olustigt. Skaderisken känns hög.
Sen en annan sak som inte riktigt är min grej är den här kämpargrejen som de kör på Gritpassen. Att man ska känna sig som ett lag, man ska heja på varandra, ge varandra high five, klappa varann på axeln, gå ihop i en ring, sträcka ut händerna mot mitten och sen köra någon slags heja-rop “På tre allihop så säger vi kämpa, ett, två, tre KÄMPA!” Det faller sig inte helt naturligt för mig. Jag brukar svara på instruktören “hur känns det idag? Är ni taggade?” för jag förstår hur trist det är att vara instruktör om ingen svarar. Men det här är lite över vad jag är bekväm med. =)
Passet som sådant. Snabbt och effektivt. Jobbigt. Killen som ledde det var bra och fick en att kämpa lite extra. Kommer med största sannolikhet ha träningsvärk i morgon.
Dagarna går i ett på det nya jobbet. Jag skulle ljuga om jag inte sa det var jobbigt. Ogillar att inte kunna saker. Men jag lär mig något nytt varje dag. Synd bara att det dyker upp 10 nya saker som jag inte har koll på under samma dag. =)
Idag får jag en liten break från skrivbordet och ska vara ute och åka med de som skriver kontrollavgifter på våra ytor. Solen skiner från en klarblå himmel så det prickades in en bra dag för detta.
Träningen går bra. Får inte in så många pass som jag brukade när jag jobbade skift. Jag orkar helt enkelt inte. Dels vill jag hinna med att träffa David och bästa kompisen ibland efter jobbet, helgerna blir alldeles galna annars. Och ibland känner jag bara att jag är så snurrig i huvudet efter jobbet att jag är glad om jag hittar hem. =)
Utmaningen fick jag av min gamla PT.
Men jag kommer få till det. Det rasslar alltid till i kölistan kvällen innan passet, även om det är 10-15 i kö så brukar man få plats.
Idag hoppade jag inte på Tvärbanan som vanligt från jobbet utan styrde i stället kosan norrut och hamnade lite senare i Mörby Centrum. Efter att ha virrat omkring lite i gallerian hittade jag till slut åt vilket håll jag skulle gå. Det är cirka 5 minuters rask promenad från Mörby centrum till det nyöppnade SATS Danderyd.
Min gamla PT kommer numera vara instruktör där och idag var jag inbokad på hennes premiärpass på detta nya center. Det märktes att stället var nytt, skylten hade inte ens hamnat på väggen ens.
Det var länge sen jag gick på bodypump och det kommer kännas i morgon vill jag lova. Fegade lite med vikterna, nästa gång blir det tyngre. Fast man vill ju kunna göra övningarna med, framför mig stod en tjej som lastade på riktigt tungt men sen såg det liksom ut som om hon aldrig orkade göra övningarna helt och fullt. Alltså knappt ens från början.
Ja, Tess, jag bokade in mig nästa måndag med. =) så lätt skrämdes jag inte bort. =) Nackdelen med passet är att det är så långt bort, klockan var 20:30 när jag kom hem. Lite småsent.
Det var ju ett tag sen jag tränade nu och jag hade glömt bort en sak. När man inte tränar så känner man sig trött och seg. Men när man åker till tex andra sidan stan direkt efter jobbet och går och tränar så känner man sig pigg efteråt. Det ger verkligen em grym kick. Det hade jag glömt.