Jag har faktiskt scrappat lite, en magisk kväll gjorde jag här i veckan och den andra har legat klar ett tag. Bad maken fotografera den men han har häcken full nu för tiden så jag skulle nog få vänta tills julafton för att få de bilderna… Han är dock ruskigt mycket bättre än mig på att ta bilder och inte orkade jag ta fram scannern heller… Här kommer de i alla fall.
Sommaren 2006 var vi på Gotland och en kväll var vi på stranden i Ljugarn, nu så här i efterhand tycker jag att jag gjorde ett galet val av foto… Nog fanns det något snyggare än den med en halvful plastbåt med en utombordare på… Men jaja, jag fick lite scrappat iaf.
Denna är tagen på vår bröllopsdag. Hannes följde med oss ut på en byväg och där stod vi och posade i kvällssolen. Fotograf bästa väninnan Kristina. Kram på dig.
Lite detaljbilder som är så himla poppis nu för tiden. Jag vill ju inte vara den som är helt ute och cyklar liksom. Den där lilla väderkvarnsmakapären överst hittade jag beskrivningen av på My Scrapbook Nooks forum. Här finns den om någon är nyfiken. Detta var även första LOn med punchinella på. Jag tycker det är snyggt. Köpte ett gäng olika färger men har givit bort lite till scrapvänner men jag har en hel del kvar.
13 Comments »
Idag har jag skickat iväg ett paket till min pappa. På väg ner till Skåne så lyssnade vi på ljudböcker, ett himla smart sätt att få milen att ticka på när man ska åka långt. Med fanns en bok av Fredrik Lindström – Vad gör alla superokända människor hela dagarna. Helt OK, korta berättelser där olika personer beskrivs. Sen var det en till som jag inte gillade och inte kommer ihåg namnet på… Sen var det favoriten, Doppler av Erland Loe. Så himla underhållande och jag ville inte att den skulle ta slut. Samtidigt ville jag inte att den skulle ta slut på det viset den gjorde. Jag vill ha happy endings. Är en sucker för happy endings. Men med min fantasi så klarar jag mig i alla fall. När jag hört/läst/sett ett slut jag inte gillar så raderas det ut mitt minne och jag gör ett nytt slut i mitt huvud. Ett lyckligt slut.
Att sen Doppler lästes upp av Lennart Jähkel gjorde inte saken sämre. Jag gillar inte honom direkt som skådespelare, tror det sitter i sen han var med i pistvakt… Men rösten. Puh, vilken härlig röst.
Jag ska kalla honom Bongo, efter min far.
Bongo är den lilla älgkalven som tyr sig till Doppler efter att Doppler dödat och slaktat Bongos mor. Det är ljudboken som är skickad till pappa. Får se om han gillar den. Han gillar ju han Jähkel och älgar så det borde inte vara en allt för stor gissning att den fallar honom i smaken.
7 Comments »