Jag kommer inte ihåg när jag var så här trött senast… jobbat fyra nätter och sen direkt på ett dagpass i morse. Jag var helt färdig… på tunnelbanan så ser jag en reklamskylt om en biofilm, Försoning tror jag den hette. Någon tidning hade skrivit att den var nånting romantisk. Åhh, underbart tänkte jag, obotlig romantiker som jag är. Kilar in på Pressbyrån för att se om den finns där. Hittar den! Köper den! Och beger mig sen mot Arlanda Express, ser fram emot den 20 minuter långa färden till jobbet då jag kan börja läsa boken. Slår mig ner längst fram i tåget, tar upp boken, vänder på den, läser baksidan och inser att jag väldigt nyligen läst denna bok… suck. Hur trött får man vara? Hade jag, min klant, inte kunnat vända på boken i affären så jag inte fått upp förhoppningarna…. Nu fick jag tillbringa 20 extremt oromantiska minuter till jobbet i stället.
Idag har jag påbörjat en LO om en vän i 12×12, efter ett antal 12×6 så känns detta format nu gigantiskt och jag vet inte vad jag ska fylla ut sidan med… blir nog en ganska odekorerad sida med fokus på bilderna i stället. Men den får avslutas i morgon, nu är det sängen som gäller. Åh, vad jag längtar tills i morgon kväll klockan 19 då jag är hemma från jobbet och ledig i två underbara dagar.